Vad är skillnaden? Hur lyder definitionen?

Vilhelm

Tåg delas in i godståg, resandetåg och tjänstetåg. Ett tåg med godsvagnar är godståg. Ett tåg som är avsett för resenärer är ett resandetåg. Övriga tåg är tjänstetåg.

Tjänstetåg är alltså:

• Tåg som enbart består av lok.
• Arbetsfordon.
• Tåg med personvagnar/motorvagnar som resenärer inte får åka med.

I det senare fallet kan det röra sig om transporter, att tåget exempelvis har servats på verkstad och så vill man köra det till den station där resandetåget ska starta.

Det kan också vara transport åt andra hållet, att tåget behöver repareras och felet gör att man inte vill ha resenärer ombord antingen på grund av komfort (ventilation/toaletter) eller av hastighetsrestriktioner (hjulskador, fel på motorer, fel på tågskyddssystem).

Skillnaden mellan tjänstetåg och resandetåg är kostnaden. Ett tjänstetåg behöver ingen tågvärd medan de flesta resandetåg behöver det. Trafikverket tar också ut en extra avgift för resandetåg, för att täcka kostnaden för trafikinformation. Avgiften är 0,65 öre per ton och kilometer. För ett X2000-tåg blir det 23 kronor extra per mil.

Spärrfärd

Tåg får köra i den maximala fart som infrastrukturen (spår, signaler, kontaktledning) klarar och som fordonen är konstruerade och testade för. En spärrfärd å andra sidan får aldrig köra fortare än 70 km/h.

Tåg får normalt bara köra i en riktning. Att backa ett tåg tillhör ovanligheterna och omgärdas av speciella regler. Spärrfärd däremot får byta riktning hur som helst och när som helst.

Tåget innebär att man har fått en rörlig tidslucka. Man har fem minuter på sig mellan A och B, sedan ska vara mellan B och C i fyra minuter och därefter C och D osv tills man är framme vid slutstationen. Anledningen till att man inte får backa är att någon annan kan ha fått nästa tidslucka mellan A och B och de kan börja köra innan det första tåget är framme i B. Signalsystemet ser till att tågen inte kommer för nära varandra, men det fungerar bara så länge man inte byter riktning.

Med spärrfärd så har man en fast tidslucka mellan två platser, exempelvis två timmar mellan A och B, och under den tiden får ingen annan köra in där. Sträckan är spärrad just för spärrfärden och därför kan den köra fram och tillbaka som den vill, för den är garanterad att vara ensam där.

Spärrfärden har inga resenärer, men den kan användas för att transportera gods. Ibland finns det ett industrispår mellan två platser (en så kallad linjeplats) och då är spärrfärd enda sättet att komma dit.

Definitionen då? Ett tåg har ett tågnummer och en tidtabell. En spärrfärd har en sträcka och en tidsram. I båda fallen kan man använda samma järnvägsfordon. Spärrfärd är ”rörelse med spårfordon i valfri riktning på en spärrad sträcka”.

Växling

Växling är när man förflyttar järnvägsfordon på en station. Det kan röra sig om att köra från ett spår till ett annat eller koppla ihop fordon. Det finns två varianter: med signaler eller utan signaler. Med signaler så får man inte byta riktning, av samma skäl som för tåg – signalsystemet är inte konstruerat för det – och inne på en station så får växling och tåg samsas om spåren.

Däremot sker växlingar i allmänhet på ganska korta sträckor. En växling kan vara några hundra meter, för att komma förbi en växel och därefter kan man starta en ny växling åt andra hållet.

Utan signaler så får man byta riktning hur som helst.

Växling sker i max 30 km/h, dock aldrig fortare än att man kan stanna på den sträcka man ser framför sig. Utan signaler måste man dessutom kunna stanna på halva den sträcka man ser framför sig, för det kan ju finnas andra växlingar som kör samtidigt och åker åt valfritt håll – kanske på väg mot en.