Att backa ett tåg har ingenting att göra med i vilken ände av tåget loket sitter eller var föraren befinner sig. Definitionen på när man backar ett tåg har endast att göra med vilken riktningen tidtabellen säger att man ska åka i. Kör man åt motsatt håll så backar man.

Om tåg 1 ska gå från Örebro till Hallsberg så är det tågets riktning, och att köra mot Örebro vore att backa. Backning är dock något man vill undvika då det är ett specialfall och hela järnvägssystemet är byggt för att man ska köra i bestämd riktning och inte backa.

Skulle det uppstå något problem så att tåg 1 inte kan köra fram till Hallsberg utan måste återvända till Örebro så låter man inte tåget backa, utan då ”byter” man tåg i stället, dvs man får en ny tidtabell med ett annat tågnummer som säger att tågets riktning nu är från Hallsberg till Örebro – och så kör man som vanligt utan att behöva backa.

Men när backar man ett tåg då? Jo, endast kortare sträckor, normalt inte mer än 100-200 meter. Exempelvis om tåget har råkat köra lite för långt, förbi plattformen där det skulle stanna – eller om man råkat planera fel färdväg för tåget, så att tåget mot Uppsala åker mot Västerås i stället.

Hastighetsbegränsningen vid backning är normalt 10 km/h, men om föraren kan manövrera tåget från det främsta fordonet i backningsriktningen så kan man köra max 40 km/h.

Säkerhet vid backning

Tåg skyddas av automatiska säkerhetssystem som signaler och tågskyddssystem, men backning är ett undantag som bara skyddas av manuella rutiner och säkerheten är helt beroende av den mänskliga faktorn.