Hur kopplas tåg ihop?

Besvarat av: Martin

Hur kopplar man ihop lok, vagnar och motorvagnar och vilka anslutningar finns mellan fordonen?

Två X40-motorvagnar utanför verkstaden i Västerås. Det automatiska Sharfenbergskopplet med överliggande elkoppel syns tydligt. På fordonet till höger är skyddskåpan nedfälld.

I Sverige används skruvkoppel mellan lokdragna personvagnar och godsvagnar, med undantag för malmtågen i norr som har halvautomatiska koppel. Motorvagnar har oftast automatkoppel där själva kopplet är samma på alla typer av motorvagnar men den elektriska delen samt höjden varierar. Med några få undantag kan alltså alla motorvagnar kopplas ihop med den mekaniska delen av automatkopplet om så skulle behövas vid bogsering av trasigt fordon. I normal trafik kan man inte blanda olika fordonstyper då även elkopplen måste passa med varandra om fordonen ska fungera.

Här syns tydligt de anslutningar som finns på ett Rc6-lok. Ett uttag för tågvärmeström under varje buffert, dubbla uppsättningar luftslangar mellan buffertarna, i mitten skruvkopplet med krok, under SJ-loggan sitter uttaget för multkabeln och under ena frontrutan det lilla uttaget för UIC-kabeln.

Förutom själva kopplet mellan lok och vagnar finns det beroende på fordonstyp ett flertal andra kopplingar. För ett persontåg är det två luftkopplingar, huvudledning och matarledning, samt kabel för tågvärmeström och den lilla UIC-kabeln som hanterar bland annat utrop och dörrar. På godståg är det oftast bara huvudledningen som behöver kopplas, men vissa godståg har matarledning också.

Mellan två lok som kopplas ihop, när båda lok ska användas, tillkommer oftast en särskild multipelkabel men i vissa fall räcker det med UIC-kabeln eller motsvarande mindre kabel. Matarledning kopplas alltid mellan loken även om tåget som dras inte har sådan.

Mellan personvagnar finns förutom alla ovan nämnda anslutningar även gångbryggor som ska fällas ner så resenärer och personal kan passera.

Ett lok bogserar en motorvagn med hjälp av ett övergångskoppel.
Två ihopkopplade malmtågslok med halvautomatiskt koppel.
Här syns tydligt de olika anslutningarna som finns på en personvagn. Det finns bl.a. dubbla uppsättningar luftslangar där de röda kranarna är huvudledningen och de gula matarledningen.
Motorvagnar som består av flera vagnar har fasta kopplingar mellan vagnarna och går inte att dela i normal drift. Ett sådant exempel är Kustpilens trevagnars Y2-tåg. i just detta fall delar vagnarna dessutom på mellanboggierna.
  1. Mattis skriver:

    Jag hörde om en kompis som satt på ett tåg som körde på 24 kossor. Kompisen menar att det knappt märktes alls inne i tåget. Samtidigt har jag hört om att mynt på spåret kan utgöra en risk för att tåg spårar ur. Min fråga är följande: Vilken kapacitet har det ”bästa” tåget. Vet inte om man eventuellt kan mäta det i antal kor, då det kanske är vanligt förekommande. Klarar ett snabbtåg fler kossor än t ex ett snälltåg av äldre modell. Kan tänka mig att tågets form och spridningen på kossorna kan utgöra en felkälla.

  2. Mattis skriver:

    Ibland när man åker tåg blir man hänvisad att byta vagn till en vagn längre bak i tåget då främre delen inte åker längre än till en viss station. Hur ser processen ut i att koppla av och köra vidare de vagnar som ska fortsätta? Det känns mer logiskt att den främre delen av tåget skulle fortsätta färden.

    • Thomas skriver:

      På vissa platser byter tåget körriktning efter uppehållet, exempelvis Sala, Herrljunga, Falköping, Göteborg, Kristianstad och Malmö (övre) – så där blir det ju mer logiskt att låta den bakre delen fortsätta. Men om det är så att man måste koppla bort de främre fordonen i tågets färdriktning så blir det några extra moment. Först måste fordonen som kopplats bort köras undan till ett annat spår, så de inte är i vägen. Samtidigt behöver föraren som ska köra tåget vidare byta förarhytt.

      Med motorvagnståg går det här ganska smidigt så länge man är två förare. Med traditionellt loktåg tar det dock lite längre tid eftersom man antingen behöver lämna de bortkopplade vagnarna på ett annat spår och köra tillbaka loket, eller köra fram ett nytt lok. Det blir fler kopplingsmanövrar som dessutom är manuella på loktåg (personal behöver gå mellan vagnarna och lyfta på/av kopplet och koppla ihop/isär tryckluftsslangar, signalkabel och högspänningskabel. På motorvagnståg har man i allmänhet automatkoppel, dvs för att koppla ihop så kör man mot i 2 km/h och så kopplas allt automatiskt. Isärkoppling sker smidigt med en knapptryckning och sedan är det bara att köra bort.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *