De flesta tåg i Sverige är tillverkade av ASEA, som senare blev ABB, Adtranz och senast Bombardier. Järnvägsfordon har konstruerats och byggts i Sverige sedan slutet av 1800-talet, även om tillverkningen de senaste åren flyttat utomlands.

De andra stora tågbyggarna är Siemens från Tyskland, Stadler från Schweiz och Alstom från Frankrike.

ASEA/ABB/Bombardier

Rc-loket

Rc-loken byggdes från 1967 fram till 1988 och levererades till andra länder än bara Sverige, exempelvis Österrike och USA. Här i Sverige fick vi 336 stycken och de flesta används än idag.

De Rc-lok som används för persontåg får gå i 160 km/h medan godstågsvarianten har en maxfart på 135 km/h. Ett lok har 4 900 hästkrafter.

X 2000 (X2)

Sveriges första snabbtåg kom 1989 och fick köra fortare än alla andra i kurvorna tack vare sin korglutning, dock max 200 km/h, men under provkörning har det varit uppe i 276 km/h.

X10, X11, X12, X14

X10 var en vanlig syn i SL-trafiken runt Stockholm fram tills för några år sedan. Även i Skåne fanns de tidigare i form av X11. I dag används de bara i Göteborgsområdet (X11, X12 och X14), Småland (X11 och X14) samt på sträckorna Sala-Linköping (X12) och Västerås-Fagersta (X14).

Skillnaderna mellan varianterna är följande:

• X10: tre dörrpar per vagnssida. Ingen toalett. 140 km/h.
• X11: två dörrpar per vagnssida. Toalett. 140 km/h.
• X12: en enkeldörr per vagnssida. Toalett. 160 km/h.
• X14: två enkeldörrar per vagnssida. Toalett. 160 km/h.

X31

X31:orna byggdes i samband med Öresundsbron. De konstruerades för att klara både svensk och dansk spänning (15 000 respektive 25 000 volt) och fick både svenskt och danskt tågskyddssystem för att fungera lika bra i båda länderna. De har en toppfart på 180 km/h och den unika egenheten att när man kopplar ihop dem så kan man fälla undan förarhytterna så att resenärerna kan gå emellan.

Regina (X50, X51, X52, X53, X54, X55)

Sedan starten 2000 har det byggts över 100 Reginor och det är mitt favoritfordon. Toppfarten är 180 eller 200 km/h beroende på variant. Regina finns med 2, 3 eller 4 vagnar.

Sveriges hastighetsrekord på järnväg, 303 km/h, innehas av Regina.

Kustpilen (Y2)

En dieselmotorvagn som består av tre vagnar och får gå i 180 km/h. Precis som X31 så kan resenärerna gå emellan om man kopplar ihop flera tågsätt eftersom förarhytterna kan fällas undan. Y2 är byggt i Danmark och vanligt där, under namnet IC3. Förr i tiden gick Y2:orna också sträckan Köpenhamn-Malmö-Karlskrona men i dag går de endast Linköping-Kalmar/Västervik.

Itino (Y31, Y32)

Itino är en dieselmotorvagn som finns med två eller tre vagnar. Den får gå i max 140 km/h. I Sverige används den främst i Småland, på Kinnekullebanan (Lidköping/Mariestad), Stångådalsbanan (Linköping-Kalmar), Tjustbanan (Linköping-Västervik) samt Kil-Torsby.

Alstom

Arlanda Express (X3)

Dessa tåg går bara mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats med en toppfart på 200 km/h.

Dubbeldäckaren (X40)

Det finns 42 dubbeldäckare av denna typ i Sverige. 15 stycken består av två vagnar och 27 stycken har tre vagnar. De får gå i 200 km/h men har under provkörning varit uppe i 230.

X60, X61, X62

X60 används i SL-trafiken i Stockholmsområdet, består av 6 vagnar och har en toppfart på 160 km/h.

X61 används i Östergötland, Skåne och hos Västtrafik. Den består av 4 vagnar med en toppfart på 160 km/h.

X62 används i Norrland med 4 vagnar och en toppfart på 180 km/h.

Stadler

MTR Express (X74)

MTR Express går mellan Stockholm och Göteborg med toppfarten 200 km/h.

ER1

Detta dubbeldäckartåg provkörs just nu och beräknas tas i trafik på Svealandsbanan i november. Toppfart 200 km/h. Endast 2 klass.