Om vi tittar på en typisk månad som april 2019 så är merparten av de försenade tågen (38%) försenade på grund av att något annat tåg är försenat. Förseningar fortplantar sig lätt i och med att det inte finns så mycket överkapacitet på spåren och tågen måste ha säkerhetsavstånd runt sig för att säkerställa att det inte sker några olyckor.
Infrastruktur
25% av förseningarna beror på fel i infrastrukturen och fördelningen ser ut så här:
- Signalfel 43%
- Spårfel 23%
- Växelfel 13%
- Banarbete 11%
- Järnvägsövergångar 5%
- Kontaktledning och elfel 3%
- Övrig infrastruktur 2%
Utomstående
13% av förseningarna beror på utomstående, alltså personer som inte jobbar med järnvägen. Det är dock en sanning med modifikation för den första punkten i och med att uppehållstiden kan överskridas på grund av trasiga dörrar, utbytt fordonstyp och felskyltning.
- Uppehållstid överskriden 37%
- Obehöriga i spårområdet 30%
- Olyckor/tillbud 13%
- Polis/ambulans (sabotage eller sjukdomsfall ombord) 10%
- Väder 10%
Tågoperatörer
9% av förseningarna står tågoperatörerna för:
- Planering/prioritering 57%
- Fordonsproblem/lokskada 43%
Okänd orsak
För 9% av förseningarna så har inte orsaken rapporterats in i datasystemet. 34% av dessa förseningar har skett utomlands och då ska inte orsaken rapporteras in i Trafikverkets system.
Tågtrafikledning
6% av förseningarna beror på felplanering eller att man i förväg har bestämt en prioriteringsordning mellan olika tåg i händelse av försening. Till denna kategori hör också tekniska fel hos trafikledningen och manuella rutiner, men de utgör en mindre andel av förseningarna.