Varför vinkar förare genom att snurra handen runt handleden? Vart kommer det ifrån och betyder det något?

Alexander

Hälsningen är vanligare bland äldre förare än yngre. Varje generation har sina egna traditioner och att just denna är utdöende kanske främst beror på att handsignaler, som var väldigt vanliga förut, används allt mindre inom järnvägen. Numera finns det så många andra effektivare sätt att kommunicera på. Just handsignalen ”avgång” används bara på lokdragna tåg och dessa är inte så vanliga längre. Ibland används radio eller mobiltelefon.

Dagsignalen för ”avgång” har helt klart inspirerat hälsningen och en hand i rörelse syns betydligt bättre genom frontrutan och eventuella reflektioner i glaset än en stillahållen hand. Man vill ju att kollegan man möter ser hälsningen. Att det blev en handledsrörelse har att göra med det begränsade utrymmet och att det såklart är mindre jobbigt att bara rotera handleden. Hälsa på kollegor ska ju vara enkelt och roligt, inte jobbigt!

Lokförare har många olika sätt att heja på varandra. De vanligaste, utan någon som helst rangordning, är att i mörker tända i lokhytten och kanske även vinka eller i dagsljus helt enkelt vinka på något sätt. En kort blinkning med helljuset eller en blinkning genom att stänga av frontljuset ett kort ögonblick är också rätt vanliga.

Traditionen att lokförarna hälsar på varandra får vi hoppas lever kvar trots att trafiken blir mer och mer uppdelad och allt fler bolag tillkommer! Ute på spåren är alla kollegor och att bli kollegor i samma bolag är bara en upphandling bort.