Olika spårvidder?

Besvarat av: Martin

Varför har det byggts järnvägar med olika spårvidder? Det vore väl enklare om alla hade samma?

Sten

Det kostar mycket pengar att bygga järnväg och ju smalare man bygger desto billigare blir det! Det är den enkla förklaringen.

I järnvägens barndom var nya banor ofta en lokal historia konstruerade för lokala behov och alternativen till järnvägstransport var få, om det ens fanns något rimligt alternativ. Då spelade inte spårvidden någon större roll så man byggde helt enkelt det man tyckte passade bäst. Skulle godset eller passagerarna vidare gick det bra att lasta om där järnvägen hade anslutning till en järnväg med en annan spårvidd. Det var helt enkelt inte lika bråttom som det är nu!

Bredare spårvidd innebär generellt att man kan köra större fordon och således lasta mer gods eller transportera fler resenärer än vad som oftast är möjligt på smalt spår där fordonen blir mindre. Detta har dock ingen större betydelse för bulktransporter där en smalspårig järnväg kan ha i stort sett samma kapacitet som en normalspårig, så länge det inte handlar om väldigt smalt spår.

En gång i tiden fanns det ganska många olika spårvidder i Sverige och dessa hade anslutning till banor med andra spårvidder på en hel del platser. Numera finns det inte många stationer i Sverige där olika spårvidder möts.

Treskensspår med spårvidderna 1435 och 891 mm i Västervik.

Om vi tittar på banor med reguljär trafik så finns det bara en smalspårig järnväg kvar och det är Roslagsbanan vilken inte längre har någon anslutning till det normalspåriga nätet. Om blicken vänds mot museibanor så finns det några stationer där smalspår möter normalspår. Uppsala, Hultsfred och Västervik t.ex. Den senare ortens station har en plattform med treskensspår vilket fortsätter drygt 4 kilometer till Jenny där spårvidderna delar på sig mot Hultsfred och Linköping.

1524 mm (från vänster) och 1435 mm (från höger) går samman till ett gemensamt fyrskensspår mellan Haparanda och Tornio.

I Haparanda möter det svenska normalspåret det finska bredspåret. Spårvidderna har varsin bangård och delar på bron över älven med hjälp av ett fyrskensspår. Det finns även en spårviddsväxlare som kan ställa om hjulen på vagnar som då kan köras genomgående från bredspår till normalspår eller tvärtom. Det går minimalt med genomgående gods i dagsläget och de små mängderna som går lastas om i Haparanda så spårviddsväxlaren används inte för tillfället.

Fyrskensspår med tre spårvidder i Grängesberg.

I Grängesberg finns ett spår med ett flertal spårvidder. Det användes av GIA som byggde lok till gruvjärnvägar och provkörde loken där. Spåret har ingen anslutning till övriga järnvägsnätet utan är ett rent industrispår.

Småländska Åseda var sista platsen där smalspår och normalspår korsade varandra i plan med hjälp av ett spårkors. Båda banor är numera nedlagda men innan dess byggdes bangården om så att spåren inte längre korsade varandra.

Läs mer

Historiskt.nu om spårvidder i världen.

Wikipedia om spårvidd.

Intressant sida om railway track gauge (på engelska).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.