Och varför slutade man köra persontrafik?
Marica
Sträckan Mellansel-Vännäs är en del av Stambanan genom övre Norrland, vars hela sträckning är Bräcke-Boden. Den byggdes under åren 1883-1894 och Mellansel-Vännäs blev klart 1891. Det var den dyraste järnvägen dittills i Sverige, dels för att det var den längsta men också för de många broarna och den backiga terrängen.
Kostnaden för hela järnvägen var i dåtidens pengavärde 28 miljoner. För den 118 km långa sträckan Mellansel-Vännäs blir det alltså 5 miljoner – eller i dagens pengavärde 360 miljoner.
Som jämförelse beräknas Norrbotniabanan kosta 30 miljarder för 270 km järnväg, dvs hade man byggt Mellansel-Vännäs i dag hade det kostat 13 miljarder – 36 gånger så mycket.
Persontrafiken
Det bor inte så många människor längs Stambanan genom övre Norrland. Flest personer bor i Boden, cirka 17 000, och därefter Älvsbyn med runt 5 000, Vännäs med 4 500, Vindeln med 2 500 och Långsele och Bräcke med 1 500 vardera. Anledningen till att det fanns persontrafik var att det var enda vägen för nattågen till Luleå och Narvik.
Stambanan genom övre Norrland byggdes avsiktligen i det glesbefolkade inlandet för att vara skyddad i händelse av krig. Eftersom flygplan inte var uppfunna så var det största hotet att fienden kunde komma med krigsskepp över havet och då ville man ha järnvägen utom räckhåll.
Men det bor fler människor längs med kusten i orter som Söderhamn (12 000 invånare), Hudiksvall (16 500), Sundsvall (59 000), Härnösand (18 500), Kramfors (7 000), Örnsköldsvik (33 500) och Umeå (90 500). När Botniabanan blev färdigbyggd innebar det att tågen kunde köra längs kusten hela vägen upp till Umeå och därifrån ansluta till Vännäs och fortsätta på Stambanan genom övre Norrland. Utöver att man passerar större orter så klarar den nya järnvägen högre hastigheter.
Spännande information. Man kan ju undra varför kostnaderna för att anlägga bana har skenat (!) så, 36 gånger. Men även nu tycks kostnadsökningen vara dramatisk. Du anger att Norrbottnia banan beräknas kosta 30 miljarder för 270 km järnväg dvs 0,11 miljarder per kilometer. Jag fick just ett informationsblad från Trafikverket om Ostlänken 16 mil järnväg mellan Järna och Linköping. Kostnaden har nu vid senaste omräkningen (de kommer ofta nu) gått upp från 54 miljarder till 83 miljarder. Vi har alltså en kostnad nu på 0,52 miljarder per kilometer. Nästan fem gånger dyrare på beräkningar gjorda nästan samtidigt.
Har du någon bra förklaring?
Järnväg som byggdes på 1800-talet gjordes för lätta tåg i låga hastigheter. Man tolererade kurvor, branta backar och hade träslipers och mindre järnmängd i rälsen. I dag är rälsen tyngre (mer material), det är betongslipers, marken måste göras stabilare för att orka de tyngre tågen. Knappt några kurvor och lutningar att tala om, järnvägen går mer rakt på och man gör fler tunnlar. Dessutom har vi ju även kostnaden för kontaktledningen nu som inte fanns på 1800-talet. Inte heller signalsystem och kommunikation var särskilt utbyggt på 1800-talet.
Norrbotniabanan är enkelspår medan Ostlänken är dubbelspår och det står så klart för en del av den högre prislappen. Tunnlar är också dyrt, så om man planerar fler sådana på Ostlänken kan det också förklara kostnadsskillnaden.
Mina uppgifter om Norrbotniabanan har jag för mig är från 2016.