Tågskyddssystemet ATC använder sig av linjär retardation, alltså att retardationen är densamma oavsett hastighet. I verkligheten är det inte så, men denna förenkling stämmer tillräckligt bra för hastigheter under 160 km/h. Över 160 km/h behöver tågen ha ett extra bromssystem i form av magnetskenbroms. Över 200 km/h skulle det förmodligen behövs ytterligare någon tillskottsbroms.

Det nya tågskyddssystemet ETCS löser detta genom att räkna bromssträckor på ett annat sätt. Men låt oss nu titta på formeln för linjär retardation:

sträcka = 0,5 * hastighet^2 / retardation

Tänk på att om retardationen anges i m/s^2 så behöver hastigheten vara i m/s.

1 m/s = 3,6 km/h.

Det är också relevant att lägga till sträckan för den så kallade tillsättningstiden, dvs reaktionstiden för bromsarna. Om den är 5 sekunder och tåget färdas i 30 m/s hinner alltså tåget 5 * 30 = 150 meter innan retardationen påbörjas.

Ett räkneexempel

Tåget har hastighet av 80 km/h, en retardation på 1,01 m/s^2 och en tillsättningstid på 6 sekunder. Vad blir stoppsträckan?

Retardationssträckan = 0,5 * (80 / 3,6)^2 / 1,01

Retardationssträckan = 0,5 * 22,222^2 / 1,01

Retardationssträckan = 244 meter

Reaktionssträckan = 6 * (80 / 3,6)

Reaktionssträckan = 133 meter

Stoppsträckan = Retardationssträckan + Reaktionssträckan

Stoppsträckan = 244 + 133

Stoppsträckan = 377 meter