Varför finns det två utspridda spår mellan Ställdalen och Grängesberg? Varför inte bara vanligt dubbelspår?

Undrande

De två separata spåren har sitt ursprung i att två olika järnvägsbolag byggde varsin linje istället för att samarbeta med varandra. Den första (via Silverhöjden) öppnade 1874 och den andra (via Hörken) 1879.

Efter uppköp, sammanslagningar och förstatliganden genom åren blev det till slut TGOJ som ägde den rakare och brantare linjen via Silverhöjden och den flackare och längre linjen via Hörken tillhörde SJ. När Banverket bildades 1988 överfördes TGOJ:s infrastruktur dit, liksom SJ:s, och numera är det Trafikverket som förvaltar banorna som alltjämt trafikeras som två separata spår.

Silverhöjdsspåret ansluter till Grängesbergs Malmbangård. Inget av spåren har någon mötesstation.

Hörkenspåret har högst standard och hastighet. Den allra mesta trafiken körs den vägen men Silverhöjdsspåret används det också, dock i betydligt mindre omfattning. Lutningsförhållandena och den tillåtna hastigheten är inte är till dess fördel, främst för norrgående tåg som har en rejäl uppförsbacke att forcera. En vanlig dag brukar en handfull tåg köras den vägen och merparten av dessa är Tåg i Bergslagens motorvagnståg.