När jag står och väntar på tåg har jag lagt märke till att järnvägen inte ser likadan ut på alla stationer. Under rälsen finns stöd i olika färger, vad skiljer dessa åt?
Anna
Rälerna som tågen kör på vilar på slipers som fördelar tågets vikt jämnt över banvallen. Sliprar kan vara gjorda i olika material. De vanligaste i Sverige är betong (vit-gråaktiga) och trä (svart-brunaktiga).
Det har gjords tester med kompositsliprar av återvunnen plast som resulterat i att sådana används på några platser. Det finns kompositsliprar som ska tåla 40 tons axellast, vilket är betydligt mer än vad de allra flesta järnvägar i världen tillåter i dagsläget.
Utomlands används även plåtslipers men här i Sverige slog sådana aldrig igenom i större skala. De används med fördel på varma, torra och soliga platser där livslängden på träslipers är avsevärt kortare än här.
Det finns också ballastfritt spår där rälsen sitter fast i en betongplatta så att inga extra sliprar behövs. Den nya Årstabron i Stockholm har sådant.
Träsliprar har fördelen att de är lätt fjädrande och tål t.ex. urspårningar mycket bättre än vad betongsliprar gör. Ek och bok är de vanligaste träslagen då de är hårda och tål hög belastning.
Betongsliprar är tyngre och tabilare än de i trä och beräknas ha en dubbelt så lång livslängd.
Läs mer
Plaståtervinning i Wermland om kompositsliprar.